Metoder för att motverka hedersvåld

Utifrån vår erfarenhet av arbete med invandrare i Sverige och av ledning av kvinnoprojekt i Kurdistan ser vi att vilken metod man väljer beror på hur snabbt och djupt man vill ha genomslag.
a.Långsiktigt, 5-20år
Hedersfrågor integreras i skolans undervisning. Målet är en attitydförändring som ska slå igenom inom en generation, när de unga själva är föräldrar. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna används i Kurdistan som ett verktyg: Kanske vore det något för oss? I Kurdistan diskuterade vi en obligatorisk föräldrautbildning för förstagångsföräldrar. Något liknande vore nog viktigt också här både för att stävja vanligt familjevåld och hedersvåld.
b.Medelsiktigt, 1-5 år
Personal i alla människovårdande yrken utbildas i att känna igen tecken på hedersrestriktioner och att ha dessa personer under särskild uppsikt för att kunna larma när situationen förvärras. Det är i dessa familjer hedersvåldet kommer att uppstå. Personer och familjer ska erbjudas rådgivning. Plötslig skygghet, blåmärken på kroppen (fall nedför trappor och liknande ursäkter), undvikande och konfiskerade mobiltelefoner kan vara några tecken. Börjar kvinnan bära religiösa medaljonger eller huvudduk? Det kan vara tecken på att hon försvarar sin heder mot ifrågasättanden.
c.Kortsiktigt, mindre än ett år
Målsättningen här är att skydda liv i en akut situation. Då behövs en jourtelefon, akutrådgivning och skyddande boenden. En kedja av kunniga personer bedömer åtgärder och skyddsbehov. Ett samarbete mellan frivilligorganisationer polis och sociala myndigheter behöver byggas upp där varje institution eller förening bidrar med sin kompetens. Här kan vi i Föreningen Khatoon lämna ett gott bidrag!

Vad är hederskultur?

Eftersom begreppet heder bygger på oskrivna lagar i relationen inom och mellan familjer och som kan variera mellan olika samhällen, samhällsgrupper och dessutom förändras över tid är det svårt att beskriva hedersbegreppet. Ett gemensamt drag är dock kraven på kvinnlig kyskhet. I de flesta länder ses familjen som det grund på vilket samhället vilar. Den enskilda familjens status är till största del beroende av familjens heder. I sådana samhällen är mannens värde och status, både i de egna och i samhällets ögon, beroende på vilken stam eller klan man tillhör, på familjeheder och ägande.
Hedersbegreppet, baseras på idén om att mannens heder är beroende av de andra familjemedlemmarnas uppförande och beteende. Särskilt viktig för - och direkt kopplad till mannens och familjens heder är de kvinnliga familjemedlemmarnas kyskhet.

Kvinnornas kyskhet utgör gränsen mellan heder och skam och kvinnorna är med andra ord bärare av männens, familjens och hela släktens heder. Kvinnan har ett ansvar för att försvara hedern samtidigt som hon inte själv har förmågan att värna om sin kyskhet. Kvinnans könsliv är därmed inte hennes privata angelägenhet utan hålls under sträng övervakning. En kvinnas oskuld "ägs" av männen omkring henne: först av fadern som överlämnar gåvan till en annan man i samband med dotterns giftermål.
Den traditionella kurdiska kvinnan kan göra karriär i samhället genom moder- och hustruskapet. Den gifta goda kvinnan är den som underordnar sig mannens och familjens behov och hjälper mannen att bevara sitt rykte och sin heder. En viktig uppgift för den gifta kvinnan är då att uppfostra sina döttrar till att följa gällande normer för hur kvinnor förväntas uppföra sig.
Vi har lärt oss under åren i Kurdistan är att modern och inte fadern är tillskyndare och väktare av familjens heder. I de fall av kvinnlig könsstympning vi känner till har modern varit den drivande.
______________________________________________________
Se Amnesty Internationals hemsida om hederskulturen:
http://www2.amnesty.se/krg.nsf/Webbdokument/403DCE9E4381FEDDC1256C94003F3849?opendocument

Hederskulturens omfattning

Vilken omfattning har hederskulturen och det hedersrelaterade våldet i Sverige? Under perioden 1995 – 2005 angav BRÅ (Brottsförebyggande RÅdet) att 11 hedersmord hade begåtts.
År 2003 angav länsstyrelserna att man kartlagt 1500 fall av hedersrelaterat våld runt om i landet . Det betyder att hedersrelaterat våld är drygt 100 gånger vanligare än hedersmord.
Går man ytterligare ner på skalan anger 27 % av alla svenska flickor av utländsk härkomst att de har hedersrelaterade restriktioner hemifrån. Det rör sig i så fall om drygt 100 000 flickor över hela landet (detta gällde också 17 % av pojkarna i samma grupp).
Siffrorna är hämtade från Sara Högdins doktorsavhandling ”Utbildning på (o)lika villkor”. Den visar att hedersrestriktionerna är av olika grader:
•81 procent av de utlandsfödda flickorna har minst en restriktion hemifrån.
•68 procent av flickorna med utlandsfödda föräldrar har minst en restriktion.
•34 procent av både flickorna och pojkarna med svensk bakgrund har någon restriktion.
•10 procent av utlandsfödda flickorna och 3 % av de utlandsfödda pojkarna har fler än 8 restriktioner. Det har ingen av ungdomarna med svensk bakgrund.
•50 procent av flickorna med utländsk bakgrund får inte ha en pojkvän.
•20 procent av pojkarna med utländsk bakgrund får inte ha flickvän.

I en liknande undersökning som Stockholms stad gjort visar det sig att var tionde 15-årig flicka i Stockholm och fyra procent av pojkarna lever med hedersrelaterade problem som hårt begränsar deras liv. Hedersproblem var den grundläggande orsaken för mer än hälften av alla flickor som under 2006 omhändertogs enligt Lagen om vård av unga (LVU §2). De kulturella och religiösa mönstren är långlivade och dolda under en fernissa av anpassning som kan skrapas av vid familjekriser.
______________________________________________
Brottsförebyggande Rådets rapport Brottsutvecklingen i Sverige 2001 - 2003 http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Brottsutvecklingen2001_2003.pdf&url=/dynamaster/file_archive/050317/293ceacc0e95ffc5021cee73db80dc04/Brottsutvecklingen2001%255f2003.pdf
Länsstyrelsen i Östergötland http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Projektwebbar/Hedersrelaterat/hedersrel/statistik.htm
http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=1974 Högdin, Sara, Utbildning på (o)lika villkor : Om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. - Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, Stockholm, 2007. - 258 s. - (Rapport i socialt arbete, ISSN 0281-6288; 120)

Linan, högt där uppe

Vem kan så sakkunnigt bedöma lindansarna som balanserar på vajern över torget, som de som aldrig skulle drömma om att göra deras nummer? Med världsvana röster fulla av erfarenheter de aldrig gjort kommenterar de steg som de själva aldrig tagit.
”Vad var det jag sa” eller ”jag visste väl” säger de så när lindansaren blodig bärs bort. Så går de hem till sin lilla kopp kaffe och sin lilla kaka, allt tillrett och bakat med förnuft. När de ser sig om ter sig rummen ännu mindre. Själva koppen de rör i har så nära mellan väggarna. Genom fönstret ser de vajern ännu spänd mellan rådhuset och kyrkan och de önskar för ett ögonblick att de själva var den som bars bort.
Gud älskar lindansare och att han fröjdas över vart hjärta som vill något mer. Alla vet det, också den som inte vågade.

Utdelning av matpaket i Hewler 20/7-08

Många har det svårt i Kurdistan idag. Det var en stor glädje att kunna göra livet kortsiktigt lättare för ett stort antal familjer. Mottagarna var krigsänkor, unga par utan några som helst resurser och flyktingar från södra Irak.
Makpaketen packade

Kristna med muslimsk granne i mitten

Sirwan poserar med en vacker flicka vid ett fattigt hem.

En krigsänka som förlorat sin man och sin son

För den ensamma tvätterskan finns ingen pension

Ung mamma med matpaket

Pojke vaktar matpaket

En ung familj med sin enda skatt

Dödgrävaren med sina två flickor

Nyskild 8-åring

http://www.aftonbladet.se/kvinna/article2279320.ab

Amin 70 år och hemlös

Amin är drygt 70 år.
”Jag är som ett maskrosfrö. Jag förs av vinden hit och dit och jag kan trivas var som helst.” Hon säger till mig: ”Jag trivs bra med dig.”Hon berättar om sitt liv, om barnen och maken och om huset hon fått lämna. Jag hjälpte henne med en summa pengar. Hon är en kvinna utan hem och försörjning som går från hus till hus och får tak över huvudet och mat innan hon drar vidare.
Idag kom hon till mig:”Jag vet att du är en god kvinna. Kan du köra mig till min gamla by och mitt gamla hus. Jag vill minnas hur det var.” Jag körde henne dit. Huset fanns inte kvar, bara platsen. Där berättade hon om sina barn som lekte utanför och om maken. Hon berättar aldrig om katastrofen, om hur de dog. ”Jag vill bara minnas det goda”Av andra har jag hört hur henners tre barn dödades. Hon fick ett psykiskt sammanbrott och återvände aldrig mer till sitt gamla hem, förrän nu.
Jag brinner för dessa kvinnor: att kunna ge dem mat, husrum och trygghet skulle vara underbart. Med er hjälp kan vi ge dem ett värdigt liv.